Roog
Roog (mbaa Rog mbaa Roog Seen) moi tuuri Yàlla ci baati Séeréer ak Diiney Séeréer (A ƭat Roog). Séeréer Saafi yi Kooh lañu koy woowe.[1] Roog mooy Yàlla bu kawe bi ak Yàlla sàkkkat bi ci diiney Séeréer yi (diiney cosaanu Séeréer yi ci Senegaal, Gàmbi, ak Gànnaar).[2]
Turi Roog yi ci làkku Séeréer
[Soppi | soppi gongikuwaay bi]Ci Séeréer, « roog » mooy asamaan wala asamaan yi.[3]
Yenn saa yi dañuy woowe Roog:
- « Roog Seen » (Rog Seen, Rog Seen, mbaa Rooh Seen). Loolu dafay tekki Roog (Yàlla) mi ëpp doole, wala nu koy yokk, Yàlla miy yërmaande.[4]
Yeneen tur yi ñuy jëfandikoo ci biti ñaan ñooy:
- « Roog Dangandeer Seen » : Roog mi nekk fépp.
- « Roog o Caaci’in Seen » : Roog sunu maam.
- « Roog o maak Seen » walla « Roog a faha » : Roog dafa mag, mbaa Roog baax na.
- « Roog a yaal’in Seen » : Roog sunu Boroom
- « Roog o Ndimaan Seen » : Roog! Ki jox meññeef mi, wala dundu,[2] ak Boroom Àdduna.[5]
Tur Roog mën nañu ni dafa bawoo ci yàlla Koox.[6] Xëy na mu ngi bawoo ci Séeréer bu Kaabu mbaa Tekuruur (leegi ci wetu Fuuta-Tooro, ci Senegaal)[6] ginnaaw bi ñu génnee fa ca Xarnub XI ci topp ay fitnaal ci diine. Buñu sukkandikoo ci cosaan ak aada Cangin ( en ), ñoom ci seen bopp bokk ci xëtu Séeréer, tur wiñ njëkka woowe mbindéef bi gëna mag mooy Kooh (wala Koh, wala Koox ci Séeréer).
Gëm-gëm
[Soppi | soppi gongikuwaay bi]Roog mooy Yàlla bi gëna mag te mooy Yàlla biy sàkk 'pantheon' Séeréer.[2][5][7] Roog mooy dundal te lépp a ngi dellu ci Roog.[5] Roog mooy « puntu ndoorte ak njeexte, cosaan ak njeexte ».[8]
Ñi topp Diiney Séeréer (A ƭat Roog) duñu tuur mbaa ñaan ci turi Roog. Dañu tuur ak ñaan ci seen maam ya, ñu xamee leen ci pangool ( en ),[9] moo tax Roog amul barab bumuy jaamu.[7] Pangool bu sell bi dina ñaan ci seen tur ci Roog. Pangool yi ñooy mbindéef yi gëna mag wala maam yi dundu dundu gu baax bi ñuy dundu, ñu judduwaat ba noppi (« ciiɗ » ci baati Séeréer) gëna jege Roog. Defar nataali Roog dañu jàpp ni dafay saaga Roog.[7]
- « Pangool yi, ñooy ngëmu sunuy maam yu génn àdduna. Bépp gémmiñ [nit] bu dul fen, bu dul gaañ, bu dul njaayum, bu dul jël alalu ñeneen, kooku, lépp lumu laaj Roog dina gis bëgg-bëggam Roog nangu ko. Roog Seen amul benn waajur wala xarit. Kenn ki du wax turu Yàlla, waaye turu Roog kese lay wax. Lu mu bëgg lay jox ».[10] »
Ngir gën a jege Roog, fàww nga amoon dundin wu baax te ànd ak ngëm ba ngay dund, te dëppoo ak njàngalem diine Séeréer. Soo faatee, sa ruuh mën na dugg ci « Jaaniiw » ba noppi judduwaat. Jaaniiw mooy barab bi ruuh yu baax yi di dem. Buñu ko jaawatle ak xalaatu Islam ak chretien ci Ajanna ak Jahannama. Diiney Séeréer àndul ak li ñuy woowe Ajanna ak Jahannama ci diiney Ibraayma yi.[2] Soo dee, maam yi nangu sa ruuh te yóbbu la ci Jaaniiw ngir nga mëna judduwaat, loolu mooy Ajanna si, ndax dinga gëna jege Roog ak dundu gu jub ak dundu bànneexu ngëm ba fàww. Suñu bañee sa ruuh, loolu dafay tekki ni dangay nekk ruuh bu réer, di jaaxle, te doo mëna judduwaat. Loolu mingi méngoo ak jahannama. Waaye, doo lakk ci safara.[2][11]
Goor wala jigeen
[Soppi | soppi gongikuwaay bi]Séeréer yi dañu gëm ni Roog mbindéef la bu amul yaram, lu melni 'hermaphrodite', am 'nature' jigéen ak góor ñoom ñaar. Su jogee ci anam wi mbir yi di demee, nit ki mën na jéema fësal wàllu jigéen wala góor ci jëfandikoo 'pronoun' bumu mëna doon, doonte ci liggéey yu gëstukat yi bind ci français ak anglais 'pronoun masculin' lañuy faral di jëfandikoo. Saltigi yi (klaasu saraxalekat Séeréer yi) dañuy woo Roog « baay ak yaay » ci seen xew-xewu jaamu Yàlla.[5] Ci Kosmogoni Séeréer ( en ) biñ sàkk univers bi)), Roog amna 'nature' mbaa 'principe' yu maam ju góor ak maam ju jigéen. Roog moo sàkk 'univers' bi ak lépp lu ci nekk, ba ci nit ñi, jaaraleko ci 'naturam' bu jigéen.[12]
Royuwaay yi
[Soppi | soppi gongikuwaay bi]- ↑ Yeneen tur yi: 'Koh' mbaa 'Koox'
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 et 2,4 Thiaw, Issa Laye, « La Religiosite de Seereer, Avant et pendant leur Islamisation ». Ethiopiques no: 54, Revue semestrielle de Culture Négro-Africaine, Nouvelle série, volume 7, 2e Semestre (1991) [1]
- ↑ Gravrand, Henry, « La civilisation Sereer: Pangool ». Vol. 2. Les Nouvelles Editions Africaines du Senegal (1990), p. 176, ISBN 2-7236-1055-1
- ↑ Faye, Louis Diène, « Mort et Naissance le monde Sereer ». Les Nouvelles Editions Africaines (1983), p. 44, ISBN|2-7236-0868-9
- ↑ 5,0 5,1 5,2 et 5,3 Gravrand, « Pangool », p. 183
- ↑ 6,0 et 6,1 Gravrand, « Pangool », p. 169
- ↑ 7,0 7,1 et 7,2 Thiaw, Issa laye, « Mythe de la création du monde selon les sages sereer ». pp. 45-50, 59-61 [in] « Enracinement et Ouverture » – Plaidoyer pour le dialogue interreligieux, Konrad Adenauer Stiftung (23 and 24 June 2009), Dakar [2]
- ↑ Madiya, Clémentine Faïk-Nzuji, « Canadian Museum of Civilization »· Canadian Centre for Folk Culture Studies, « International Centre for African Language, Literature and Tradition », (Louvain, Belgium), pp 27, 155, ISBN 0-660-15965-1
- ↑ Kesteloot, Lilyan, « Introduction aux religions d'Afrique noire », s.n., 2007, p. 50
- ↑ 10,0 et 10,1 Saltigué Geej Seen (1 sep 1983) [in] Thiaw, Issa laye, « Mythe de la création du monde selon les sages sereer ». pp. 45-50, 59-61 [in] « Enracinement et Ouverture » – Plaidoyer pour le dialogue interreligieux, Konrad Adenauer Stiftung (23 ak 24 juin 2009), Dakar [3]
- ↑ Gravrand, Henry, « La civilisation sereer : Pangool ». Vol. II. Nouvelles éditions africaines, Dakar (1990), pp 91–128
- ↑ Gravrand, Henry, « La civilisation Sereer » : « Pangool » vol. 2. [in] Universität Frankfurt am Main, Frobenius-Institut, Deutsche Gesellschaft für Kulturmorphologie, Frobenius Gesellschaft, « Paideuma: Mitteilungen zur Kulturkunde, Volumes 43-44 », F. Steiner (1997), pp. 144-5, ISBN 3515028420
Bibliografi
[Soppi | soppi gongikuwaay bi]- Thiaw, Issa Laye ( fr ), « La Religiosite de Seereer, Avant et pendant leur Islamisation ». Ethiopiques no: 54, Revue semestrielle de Culture Négro-Africaine, Nouvelle série, volume 7, 2e Semestre (1991) [4]
- Gravrand, Henry ( fr ), « La civilisation Sereer: Pangool ». Vol. 2. Les Nouvelles Editions Africaines du Senegal (1990), ISBN 2-7236-1055-1
- Gravrand, Henry , « Le Symbolisme sereer : Mythe du Saas et symboles ». "Revue de Psycho-Pathologie" vol. 9 No 2 Dakar (1971) ("Le symbolisme serer" [in] Psychopath. Afric. 1973, IX, 2, 237-265 [in] Psychopathologie africaine)
- Kellog, Day Otis; & Smith, William Robertson; « The Encyclopædia Britannica: latest edition. A dictionary of arts, sciences and general literature » Volume 25, Werner (1902)
- Madiya, Clémentine Faïk-Nzuji, « Canadian Museum of Civilization ». Canadian Centre for Folk Culture Studies, "International Centre for African Language, Literature and Tradition", (Louvain, Belgium), ISBN 0-660-15965-1
- Kesteloot, Lilyan, « Introduction aux religions d'Afrique noire ». s.n., 2007, p. 50,
- Gravrand, Henry, « La civilisation Sereer » : « Pangool ». vol. 2. Les Nouvelles Editions Africaines du Senegal (1990) [in] Universität Frankfurt am Main, Frobenius-Institut, Deutsche Gesellschaft für Kulturmorphologie, Frobenius Gesellschaft, « Paideuma: Mitteilungen zur Kulturkunde, Volumes 43-44", F. Steiner (1997), pp. 144–5 » ISBN 3515028420
Yeneen jàng
[Soppi | soppi gongikuwaay bi]- Gravrand, Henry, « La civilisation sereer : Cosaan : les origines ». Vol. 1. Nouvelles Editions africaines (1983), ISBN 2-7236-0877-8
- Kalis, Simone, « Médecine traditionnelle, religion et divination ches les Seereer Siin du Sénégal »: « La connaissance de la nuit », L’Harmattan (1997), ISBN 2-7384-5196-9
- Becker, Charles, « Vestiges historiques, trémoins matériels du passé clans les pays sereer ». Dakar. 1993. CNRS - ORS TO M. [5]
- Gastellu, Jean-Marc, « L'égalitarisme économique des Serer du Sénégal ». ORSTOM, Paris (1981), (ISBN 2-7099-0591-4) (Thèse de Sciences économiques soutenue à l'Université Paris 10 en 1978 [in] Horizon [6]
- Galvan, Dennis Charles, « The State Must be our Master of Fire: How Peasants Craft Culturally Sustainable Development in Senegal ». Berkeley, University of California Press (2004), ISBN 0-520-23591-6